Denna studie tar avstamp i det mycket komplexa fenomenet terrorism. Ett stort problem med terrorism är svårigheten att förutspå när och var människor kommer använda detta verktyg. Terrorismens orsaker omgärdas av en tät dimma som denna studie ämnar hjälpa till att skingra i form av en teorikonsumerande fallstudie. Tre olika teorier om Strukturella orsaker till terrorism appliceras på fallet Nordirland för att illustrera hur olika teoretiska ansatser kan användas för att förklara ett och samma fall. Dessutom görs ett försök att värdera dessa tre teorier gentemot varandra.

Denna uppsats behandlar ämnet konflikter i samarbetssamtal och i vårdnadsutredningar på familjerätten mellan separerade föräldrar. År 2010 hade närmare 20 000 barn i Sverige föräldrar som inte kom överens och gick på samarbetssamtal. Över 7000 barn var aktuella i vårdnadsutredningar. Då forskning visar hur illa barn far av att befinna sig i mitten utav sina föräldrars konflikt vill jag veta vad konflikterna beror på - och vad man kan göra för att minska antalet konflikter. Mitt syfte är därför att belysa orsakerna, och därefter undersöka om det finns orsaker på samhällsnivå som förhindrar eller försvårar ett samarbete kring sina gemensamma barn.

Mot bakgrund av Lipsets moderniseringsteori undersöker vi Strukturella orsaker till varför Kuwait, Ryssland och Turkiet inte genomgått en transition till demokrati, trots en relativt hög grad av modernisering och ekonomisk utveckling efter kalla krigets slut. Vi problematiserar begreppet ekonomisk utveckling och diskuterar olika demokratidefinitioner och demokratiklassificeringar. Utifrån tidigare forskning formulerar vi åtta hypoteser som vi i vår analys prövar på våra analysobjekt. Vår analys resulterar i att Kuwait och Rysslands ekonomiska utveckling inte har bidragit med ökning av demokratisering men däremot har utvecklingen stabiliserat regimerna. Turkiets differentiella ekonomiska utveckling medförde att resultatetet för landet blev olika.

Vårt syfte är att kartlägga och utvärdera de konsekvenser som förändringen i Förmånsrättslagen förväntas få på bankers kreditgivning; väntade strukturella förändringar vad gäller dess kreditbedömning, kreditformer samt kunder..

Uppsatsen strävar efter att undersöka och belysa den problematik som präglar den svenska tobakspolitiken. Jag har identifierat tre centrala frågeställningar:* Vad utgörs det strukturella problemet av?* Vad gör lagstiftaren respektive tillämparen?* Hur manövrerar lagstiftaren för att undvika politiska kostnader och till synes lösa det strukturella problemet?(utdrag ur uppsatsens "Frågeställning och syfte").

Den ha?r studien analyserar olika strukturella faktorer som kan fo?rklara variationen i nettokostnader fo?r ra?ddningstja?nst mellan Sveriges kommuner. Studiens syfte a?r att studera om kommuner med ho?ga strukturella ra?ddningstja?nstkostnader blir kompenserade fo?r dessa via det kommunala kostnadsutja?mningssystemet eller ej. Underso?kningen bygger pa? regressions- och ja?mfo?relseanalys med data fo?r samtliga svenska kommuner o?ver a?ren 2005- 2011.

Syftet med studien är att studera hur cheferna upplever och arbetar med kompetensbaserad rekrytering samt i vilken utsträckning de upplever att de uppnått förväntat resultat. Vi har analyserat en kompetensbaserad rekryteringsmodell (KBR-modell) utifrån två teoretiska perspektiv på organisationen; det humanistiska och det strukturella, samt studerat spänningen dem emellan rörande det standardiserade rekryteringssystemet. Kvalitativa, semistrukturerade intervjuer har använts vid vår empiriinsamling.Slutsatserna visar att cheferna upplever kombinationen KBR-modellen och stödet från HR-konsulterna på ett tillfredsställande sätt eftersom KBR-modellen underlättar rekryteringsarbetet, men att de ändå upplever att de har tillräckligt med handlingsutrymme. Samtliga upplever att de uppnått det önskade resultatet "rätt man på rätt plats" genom en kombination av stöd från HR-konsulten och användning av KBR-modellen. Organisationen kombinerar bra rutiner vid rekryteringen med ett systematiskt verktyg och HR-funktion, samt en kombination av de humanistiska och strukturella perspektiven.

Syftet med studien var att skapa en ökad förståelse för nybörjartränares upplevda orsaker till coaching efficacy. Frågeställningar var: (1) Vilka orsaker upplever nybörjartränare bidrog till deras coaching efficay som gjorde att de tog på sig tränaruppdraget?; (2) Vilka orsaker upplever nybörjartränare ökar respektive minskar deras coaching efficacy?; och (3) vilka attributionsmönster använder nybörjartränare sig av i förhållande till de orsaker de upplever ökar respektive minskar deras coaching efficacy. Semistrukturerade intervjuer genomfördes på fem nybörjartränare. En induktiv analys genomfördes.

Syftet med vår studie har varit att ta reda på varför vissa ungdomar gör avbrott från sin gymnasieutbildning. Vi har använt oss av en kvalitativ metod och genomfört totalt åtta semistruktuerade intervjuer. Våra respondenter är två dropoutungdomar, som vi intervjuat för att få en inblick i och djupare förståelse för individuella och Strukturella orsaker som ligger bakom beslutet att hoppa av skolan. De övriga sex respondenterna är samtliga studie- och yrkesvägledare, varav fyra är verksamma på kommunala och fristående gymnasieskolor, en inom grundskolan och en arbetar inom det kommunala uppföljningsansvaret. Intervjuerna med dessa professionella personer har vi gjort i syfte att undersöka vilka subjektiva och objektiva förklaringar de har till att elever slutar skolan i förtid och hur de arbetar med dropoutsen.

Denna uppsats ämnar undersöka om och hur den strukturella vardagsrasismen upplevs av afrikaner i Sverige. Stor fokus ligger på att undersöka diskriminering i Sverige vilket leder till att orsaken till diskriminering, rasism, inte får det utrymme som den behöver. Detta har dock sina nackdelar då man riskerar att genom detta inte erkänna förekomsten av den rasism som finns i vårt samhälle i dagens Sverige. Genom en kvalitativ studie med djupintervjuer har jag i denna uppsats lyft fram upplevelsen av den strukturella vardagsrasismen. Den teoretiska bakgrunden för detta har varit social konstruktivism samt en "vi och de andra" uppdelning som lägger grunden för kategorisering och stigmatisering av de andra som sedan kan leda till rasistiska åsikter.

Hur kan det komma sig att stater som är väl medvetna om att det finns en potentiell risk för att bli utsatta för ett angrepp, och som utifrån den kunskapen har fattat ett rationellt beslut i att bygga upp ett förvarningssystem, ändå råkar ut för "blixtar från en klar himmel", i form av överraskningsangrepp? Uppsatsen avser undersöka hur misslyckade förvarningar kan förklaras utifrån ett beslutstödsperspektiv med strukturella och analytiska underrättelsefaktorer i fokus. Undersökningen tar sin utgångspunkt i att stater handlar rationellt utifrån en realistisk kontext för att därefter undersöka strukturella och analytiska problemfaktorer som omger underrättelseverksamheten. Detta görs genom att utgå ifrån den så kallade underrättelsecykeln vilken förstärks upp som förklaringsmodell genom att den tillförs organisationsteoretiska och kunskapsteoretiska verktyg. Studien pekar på de strukturella och analytiska problemen som omgärdar underrättelsetjänsten är av sådan avgörande karaktär att de mycket väl kan förklara varför stater misslyckas med att förutse överraskningar..

Studien syftar till att ge förståelse för åtta högstadielärares uppfattningar om orsaker till läs- och skrivsvårigheter inom skolor i en mindre kommun. Studien genomfördes genom intervjuer och svaren förhålls i vår studie till forskningsperspektiv inom specialpedagogik. Studien undersöker om det finns diskrepans mellan de uppfattningar som lärarna i studien har gällande orsaker till läs- och skrivsvårigheter och realiteten. I resultatredovisningen används till viss del en hermeneutisk ansats. De intervjuade lärarna rör sig i samtliga fall över fler än ett av forskningsperspektiven.

BAKGRUND: Psykisk ohälsa bland unga kvinnor är ett folkhälsoproblem. Anorexia nervosa kategoriseras in som en psykisk sjukdom. Anorexia nervosa drabbar främst unga kvinnor, vilket exempelvis kan bero på tidigare händelser i livet som gett upphov till psykisk obalans i deras vardag. SYFTE: Syftet med studien var att undersöka vilka sociokulturella orsaker som bidrar till utvecklingen av Anorexia nervosa bland flickor och unga kvinnor i åldrarna 12-25 år. METOD: En literaturstudie utfördes, som baseras på 21 olika vetenskapliga artiklar. Databaserna som användes var pubmed och psycinfo. Temaanalys användes och artiklarna kategoriserades in i huvudteman och underteman. RESULTAT: Resultatet i studien delades in i två huvudkategorier, med två underkategorier vardera.

De handläggare på Försäkringskassan vi intervjuade anslöt sig till en tankegång vari en viss typ av etisk dimension negligeras, vilken kännetecknas av medmänsklighet och viljan att göra flexibla regeltolkningar för att i möjligaste mån fatta det beslut som är mest gynnsamt för klienten. Byråkratiska krav på instrumentella mål i kombination med förväntningarna på att agera i linje med den socialt konstruerade normen kan betraktas som två övergripande strukturella processer vilka konstituerar den moral som vägleder handläggarna. En moral präglad av instrumentell rationalitet..

Syftet med studien var att skapa en ökad förståelse för nybörjartränares upplevda orsaker till coaching efficacy. Frågeställningar var: (1) Vilka orsaker upplever nybörjartränare bidrog till deras coaching efficay som gjorde att de tog på sig tränaruppdraget?; (2) Vilka orsaker upplever nybörjartränare ökar respektive minskar deras coaching efficacy?; och (3) vilka attributionsmönster använder nybörjartränare sig av i förhållande till de orsaker de upplever ökar respektive minskar deras coaching efficacy. Semistrukturerade intervjuer genomfördes på fem nybörjartränare. En induktiv analys genomfördes.